shit va bra man har de egentligen - ska bara få in det i huvet åxå

Språk är ett intressant fenomen, lr inte fenomen utan... ja vad säger man?
Har funderat (igen då rå) o kommit fram till att ja bryr mig för mkt om hur man stavar o uttrycker sig i en blogg. Jag ska försöka bli mer jordnära, för det är inte hur det stavas som intresserar utan vad man menar.

Från det ena till det andra har jag nu kommit fram till att jag har det för dj... bra just nu. Sitter hemma o drar in "lön", har ingen chef som ställer krav - förutom min Staffan då ;-) - o har därför tid att lägga på att grubbla över existensiella frågor i lugn o ro.
Men precis! Jag har en längre tid nu mått sisådär pga rädsla för framtid o tristess. När man slutar röka o försöker sluta dricka börjar man undra vad för fler anledningar det finns att leva nämligen. Utan dessa härliga droger blir allt så tråkigt liksom. (Nu kanske en del av er tycker att jag härmar ngn som skrev om just detta i Aftonbladet häromdan, men det är verkligen INTE meningen, utan ni som känner mig vet hur länge jag kämpat med att inte falla tillbaka i gamla spår o börja röka igen). 

Det tråkiga i kråksvängen är att jag inte hört om mskan som skrev i Aftonbladet kom fram till ngn lösning på livets gåta... Själv tror jag att det gäller att se till vardagliga rutiner. Att få dessa att variera lite mer o kanske införa stunder som gör livet roligare att leva på daglig basis. Samtidigt måste man för att kunna göra detta rama in o utföra alla måsten som finns för att kunna koppla av o njuta av det andra.

Själv älskar jag att höra andra skratta - o själv skratta förstås - och det ska vara med andra, inte åt andra! Hur får man då in mer skratt i vardagen utan att det blir för krystat? Tips ngn? Vad mer tycker jag om? Att vistas ute i skog o mark (UTAN att frysa dock!!) o hur får ja in det i min vardag? Osv. ¨Tror att man måste scanna sig själv emellanåt o lägga in sånt som gör livet värt att leva, lr?

Tror att det är så man får jobba med sig själv. Inte låta alla vardagssysslor o tråkigheter vara målet utan, som Luisas chef sa då han talade om att han tyckte att gymnasieungdomar behöver träna på att se förbi det som är i vägen för deras mål o se till att målet förblir det roliga som man vill uppnå. Man ska inte titta på målvakten som står i vägen för målet utan koncentrera sig på att få in pucken i glipan som finns vid sidan om. Vad tror ni?

He,he. Tror ni jag lyckades hoppa över att rätta felstavningar lr skriva som man talar. Får nog träna mer----------

kram på er alla

Glömde ju skryta om allat annat bra ja har just nu, men de får vi ta en annan gång då...

Kommentarer
Postat av: Pia

2009-02-05 @ 20:58:41
Postat av: Pia

Hej gumman!

Jag håller med dig helt och fullt där! Man behöver stanna upp ibland och bara uppskatta det man har och njuta av att man får vara frisk och må bra!

Många sk "bekymmer" som vi har här i Sverige är ofta om värdsliga ting, såsom vilken TV ska jag köpa, eller att bilen är trasig, osv osv.... Och så dessa ständiga kärleksbekymmer....

Tänk istället på de stackarna som knappt har mat för dagen eller de stackars barnen som inte har några föräldrar som bryr sig av olika anledningar!



Ja du....man har det nog ganska så bra ändå!

Kram på dig!

2009-02-05 @ 21:01:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0